En värdig avslutning blir det på sommarens trädlärakännaprojekt: För några timmar sedan blev jag presenterad för en kaukasisk vingnöt – och den hälsar gott till just dig!
Tänk att det finns en kaukasisk vingnöt i Borlänge! När jag stötte på namnet för första gången tyckte jag att det lät surrealistiskt. Osannolikt. Ett träd som nästan inte kunde finnas i verkligheten. Åtminstone inte på bara en kilometers avstånd från här, där jag bor. K-a-u-k-a-s–i-s-k v-i-n-g-n-ö-t. Smaka på det namnet.
Påminner om askens blad
Nere i vattenparken, inte så långt från Lidl, står trädet. Än är det inte så stort, men kommer att växa snabbt och blir lätt 10–15 meter högt. Den totala höjden kan bli ungefär 25 meter. Bladen liknar askens, men är betydligt längre; de kan bli upp till 50–60 centimeter långa.
Goodbye
Ja, då sätter jag punkt här. Amen. Nu har jag lärt mig att känna igen tio träd. Det har varit en spännande resa, in i klorofyllets värld. Och i bloggandets. Men nu räcker det med träd – för en tid i alla fall. Kanske fortsätter jag att blogga – men då kommer jag att göra det anonymt. ”Under cover”. Så att jag kan ta upp lite smaskigare ämnen. Vi får se hur jag gör. Tack till dig som har läst hela sommaren!
Puss & Kram
