Femton illustioner fattigare

I min trädbok finns tre namngivna oxlar – så jag trodde i min enfald att jag kunde namnet på samtliga. Tills jag härom dagen råkade titta i en annan, mer omfattande flora: Arton olika oxlar finns det!

Smaloxel

Och ”finn” i namnet finnoxel har ingenting alls med Finland att göra, utan syftar på bladen som är ”finnade” (fingrade). Oxlarna är nämligen vanligast i Norge. Så nu slickar jag mina sår och inser att världen är så stor så stor och att biologikursen nu är slut. I morgon börjar det vanliga livet och sommaren är snart ett minne blott.

Arton olika oxlar finns det alltså: rönn, tyskoxel, vitoxel, nordkoxel, kippoxel, balkanoxel, smaloxel, småoxel, nordlandsoxel, grenmarsoxel, sörlandsoxel, finnoxel, fagerrönn, oxel, bergoxel, oslooxel, häckoxel och pärlrönn (oxlarna är nämligen släkt med/korsade med rönnen). Säkert finns det ännu fler – i någon undanskymd dal, vid kanten av någon tyst fjord.

Hej på dej trädet!

Finns det någon poäng med att känna igen och veta namnen på träd? Det tycker i alla fall jag; på samma sätt som jag tycker att det är roligt att känna igen och hälsa på människor när jag går ut på stan.

Bild: Fotosearch

Jag blir – oftast – glad när jag känner igen människor i vimlet, och på samma sätt är det med träd. Jag känner mig lite mindre ensam här på jorden när jag vet att det är två berlinpopplar som står i korsningen utanför huset där jag bor, att det är oxlarnas frukter som nu skiftar i orange och att det var linden som doftade så sött och starkt för några veckor sedan.

Tio träd skulle jag lära mig känna igen denna sommar. Hur många har det blivit så här långt: ask, alm, oxel, finnoxel, lind, rödek, berlinpoppel och pyramidpoppel. Aspen känner jag också säkert igen nu för tiden (har inte skrivit något om asp). Det blir nio träd. Ett kvar!

Trädvandring i Framtidsdalen på onsdag

Dag: Onsdagen den 13 augusti

Tid: kl 17.30-19.00

Samling: I Vattenparken, vid lilla fontändammen, bakom Lidl (nära Kupolens parkering).

Arrangör: Borlänge Energi

”Vi tittar på parkerna med sina dammar, karpar och spännande växter.” På onsdag extra fokus på träden.

Detta träd – korkek – kommer vi garanterat inte att få se på onsdag.

Men du kan titta på Ferdinand här!

Vad är detta?

Agneta har varit i Polen och fotat ett träd med en märklig frukt. Vet du vad trädet heter? Berätta det gärna!

Den övre bilden föreställer trädet – den andra trädets frukt.

Foto: Agneta Rung

CrossOver

I skydd av nattens mörker snattade jag hästkastanjer.
Nu ligger de i en skål och blänger på mig: Limefrukter
som älskat med igelkottar.

Foto: Den virtuella floran

Askskottsjukan sprids med rekordfart

Hade bara hunnit fälla upp det ena ögat denna morgon när ekot började prata om askskottsjukan som sprider sig allt mer: Askskottsjukan sprids i rekordfart och det finns ingen bot mot sjukdomen som angriper de nya skotten på askarna. Därefter sprids sjukdomen till innerbarken och därefter återstår bara ett skelett av trädet. Tråkigt – Sverige har redan så få trädarter.
– Vi kommer att få vänja oss vid ett Sverige med allt färre lövträd, konstaterade trädpatologen Pia Barklund.

Den 20 juni skrev jag också några rader om askskottsjukan.

Populus berolinensis på hjärnan

Om man måste gå ut för att kolla stammen på en förmodad berlinpoppel – populus berolinensis – klockan 22.40. Har man allvarliga problem då?

Det råkade i varje fall hända undertecknad för en stund sedan – popplar är ett elände att identifiera! Det sa till och med växtguiden Sofia från Borlänge Energi tidigare i kväll.

Den första korsningen härstammar från botaniska trädgården i Berlin – därav namnet berlinpoppel.

Ståtliga träd
Nu har jag vridit och vänt på kvistarna, läst i trädboken och googlat fram och tillbaka – det måste vara en berlinpoppel. Eller rättare sagt två. De ståtliga träden står i korsningen Hagavägen/Jussi Björlings väg och barken är precis lika skrovlig som på bilden. Stammarna har alltså mörk, fårad skorpbark med smala kammar och ljusa fåror. Bladen är släta, omvänt äggrunda, kilformig bladbas, svagt tandade och ljusare på undersidan.

Från Berlin
Det som gör identifiering svår i detta fall är att bladen är väldigt svagt tandade och flera av bladen är rundade istället för spetsiga. Berlinpoppeln är en korsning mellan pyramidpoppel – tror att vi har flera sådana på baksidan av bostadsområdet – och asiatisk balsampoppel/lagerpoppel. Och faktiskt, vissa blad påminner om lagerblad. Berlinpoppeln är inte så pelarformad som pyramidpoppeln, men har en ganska smal krona med spetsiga grenvinklar

Berlinerpoplene på tv
Nå er 3×50 minutter ferdig innspilt og klippet, kun små justeringer gjenstår foran høstens tv-premiere. Også serien etter oppfølgerboka «Eremittkrepsene» er påbegynt, med Sirin Eide som regissør.
Selv har Andersen fått mer-smak på regiarbeid.
- Jeg har aldri hatt det så gøy. Det er aldri kjedelig som skuespiller heller, men det å skape et helt verk, det er fantastisk morsomt.
– Men poplene, har du med noen berlinerpopler i serien?
- Ikke en eneste én. De er jo ekstremt u-filmatiske.

Källa: www.adressa.no

Det var en rödek!

De märkliga ”lönnarna” som jag skrev om för ett tag sedan visade sig inte vara några lönnar alls – det var rödekar!

Träden står utanför järnvägsstationen i Borlänge och när jag förevisade dem för min tålmodiga och skarpögda väninna pekade hon upp i det ena trädet och konstaterade att frukterna som hängde där så försynt på en gren faktiskt var ekollon.

Från Nordamerika
Rödek är ursprungligen ett odlat träd som förekommer naturaliserad här och där i sydsverige. Arten härstammar ursprungligen från östra Nordamerika. Rödek liknar de andra ekarna men har ofta – men inte alltid – en rödtoning i sina blad. Bladen är uppbyggda på samma sätt med flikar som andra ekar, men flikarna är mer spetsiga. Bladen blir kraftigt röda om hösten.

Rödek växer ofta i parker och på torg där den odlas som prydnadsträd. Den har också planterats i skogsbestånd på sina håll. Kvistar av rödek används ibland också i blomsterarrangemang.

Dessutom
klurade denna enastående kvinna kvickt ut hur man länkar – köp en jordfräs skulle man t ex kunna länka om man vill – och det är ju jättebra att kunna.

Källa: Wikipedia och Den virtuella floran

Tage och jag ägnar oss åt trainspotting – och upptäcker ovanliga lönnar

Om vi inte har något bättre för oss en varm och långsam söndagsförmiddag och Tage är kissnödig och längtar efter något spännande att titta på – det gör alltid en Jack Russell – så kan det hända att vi ägnar oss åt lite trainspotting. Vi trippar ned till tågstationen, köper en kopp kaffe i Pressbyrån och så sätter vi oss på bänken utanför och väntar på 11.43-tåget.

Foto: www.jarnvag.net

11.43-tåget är nog det mest spännande som händer i Borlänge en söndagsförmiddag: NY biltvätt i Tunabro, upplyser skyltarna på taxibilarnas tak. Chaffisarna har vita pikétröjor och står och hänger på motorhuvarna. Tage och jag noterar vidare att idag så är det inga fyllisar här, nästan bara vi faktiskt – och vi är nyktra och städade – och så han med svart keps som just har tänt en cigg. Flickvännen har hästsvans och pratar om kakor.

Ett godståg skakar förbi, men varken Tage eller jag kan se det – bara höra – eftersom hela bangården i Borlänge är nedgrävd i ett långt och djupt dike.
– Det spelar ingen roll. Du är i Sverige nu. Jag kan gifta mig med vem jag vill. Förstår du? Du måste följa våra lagar, säger en annan kvinna. Hon ser ung ut.

Nu står taxikillarna två och två eller också sitter de i varandras bilar. Privatbilarna börjar köra fram. En blå Volvo. En grön Saab. Snart kommer 11.43-tåget.

DÅ får jag syn på de märkliga lönnarna – sex stycken till och med. Löven är djupt flikiga, ser nästan ut som eklöv, men det är lönnlöv. Sådana löv har jag aldrig sett förut. Kanske någon odlad, förädlad sort?

Senare: Nu har jag googlat lönnar och inser att det finns hur många som helst: Rysk lönn, japansk lönn, ginnalönn… Hur ska jag någonsin få någon ordning på alla träd?

Vår europeiske trädreporter rapporterar:

Agneta Rung:
juli 28, 2008 kl. 1:27 pm

Kom idag hem från Finland och har hållit utkik efter finnoxel, men trots att jag befunnit mig i kusttrakter (skärgården utanför Ekenäs) har jag inte skådat ett enda träd av nämnda slag… vilket sannolikt bara beror på att jag är dålig på “trädskådning”. Undras vilka träd man ska kolla efter i Polen dit det bär på torsdag?!

Ewa:

Spana på askarna – om dom har fått den där askskottsjukan som börjar sprida sig runt Östersjön. Du utnämns härmed till europeisk trädreporter!