Trots att jag inte längre uppdaterar denna blogg med någon slags regelbundenhet/pålitlighet tittar jag till den flera gånger i veckan. Vill du skriva en kommentar är du alltså varmt välkommen att göra det – jag läser. Således såg jag Catarinas kommentar till texten om extranummer.
Jag är själv nyss hemkommen från en konsert med Mas & Sölve – ”Min Olle värmer mig”. Jag blev både varm och glad och klappade jättemycket!
Snart har alla löven ramlat ned på backen. Men hav tröst – det kommer nya!
En värdig avslutning blir det på sommarens trädlärakännaprojekt: För några timmar sedan blev jag presenterad för en kaukasisk vingnöt – och den hälsar gott till just dig!
Tänk att det finns en kaukasisk vingnöt i Borlänge! När jag stötte på namnet för första gången tyckte jag att det lät surrealistiskt. Osannolikt. Ett träd som nästan inte kunde finnas i verkligheten. Åtminstone inte på bara en kilometers avstånd från här, där jag bor. K-a-u-k-a-s–i-s-k v-i-n-g-n-ö-t. Smaka på det namnet.
Påminner om askens blad
Nere i vattenparken, inte så långt från Lidl, står trädet. Än är det inte så stort, men kommer att växa snabbt och blir lätt 10–15 meter högt. Den totala höjden kan bli ungefär 25 meter. Bladen liknar askens, men är betydligt längre; de kan bli upp till 50–60 centimeter långa.
Goodbye
Ja, då sätter jag punkt här. Amen. Nu har jag lärt mig att känna igen tio träd. Det har varit en spännande resa, in i klorofyllets värld. Och i bloggandets. Men nu räcker det med träd – för en tid i alla fall. Kanske fortsätter jag att blogga – men då kommer jag att göra det anonymt. ”Under cover”. Så att jag kan ta upp lite smaskigare ämnen. Vi får se hur jag gör. Tack till dig som har läst hela sommaren!
Puss & Kram
En kul inbjudan trillade in här hos mig för en stund sedan:
LÖRDAG 16 AUGUSTI
START KL 16 – MUSIK FRÅN KL 19
Artister
* Mats Höjer & Sölve Olofsson
* Plastic Paddy – irländskt sväng
* BabylonBluesBand – rootrock & reggae
Kanske överraskningar
Möjlighet till dans
Mer info på www.groaiwassbo.se
(vägbeskrivning mm)
Biljettpris 100 kr
Alla intäkter går oavkortat till plantering av nya träd i VI-skogen*
Fika/servering
*Småbrukande bönder runt Victoriasjön i Afrika får hjälp att bekämpa fattigdom och nöd genom trädplantering och agroforestry. De snabbväxande träd som planteras göder marken och kan planteras ute på åkern vilket ger ökade skördar av t ex bönor och majs. Familjerna kan klara vedbehovet, förbättra sin matproduktion och öka familjeinkomsterna genom försäljning av produkter som inte behövs i de egna hushållen. Detta ger förbättrade levnadsförhållanden.
Ann, som är född i Sverige, skriver om livet på den irländska landsbygden. Sedan 25 år tillbaka bor hon på Irlands västkust där hon också tränar ponnyhästar.
– Jag ska berätta om livet på Irland: mycket som jag älskar och beundrar, annat som jag finner djupt chockerande. Och så ska vi ösa ur källan av underbar irländsk musik, säger Ann på P1:s hemsida.
Nu sticker jag iväg några dagar – ha det gott!
125 000 gorillor upptäckta
I Kongo, i Centralafrika, har ett jättestort gorillabestånd upptäckts – 125 000 gorillor. Det gör att det kända gorillabeståndet i världen är dubbelt så stort som forskarna hittills trott.
Roligt med en positiv naturnyhet som omväxling!
Foto: www.fotosearch.com
Sadako och de tusen papperstranorna (av Eleanor Coerr) handlar om den japanska flickan Sadako. Sadako strålskadas när Hisoshima bombas den 6 augusti 1945. Tolv år senare konstaterar läkarna att hon lider av ”atombomssjukan”. Kamraten Chizuko tar med sig papper till Sadako när hon ligger på sjukhuset för att hon ska kunna göra papperstranor – enligt en japansk sägen blir den som är sjuk frisk om hon/han viker tusen papperstranor.
Nästa gång hon vaknade var hela familjen där. Hon tittade på sin fågelflock som hängde i taket. Medan hon tittade på den kom en lätt höstfläkt som fick fåglarna att prassla och svänga runt. De såg ut som om de var levande och tänkte flyga ut genom det öppna fönstret. Så vackra och fria de var! Sadako suckade och slöt ögonen. Sen vaknade hon aldrig mer.
Krydd- och läke- växter. Perenner och ettåriga. Gamla växter och utländska växter. Rosafärgade och gula.
Sofia Stenberg från Borlänge Energi hade hur mycket som helst att berätta om allt som växter i Liljeqvistska parken.
Foto: Borlänge Energi
Borra ned näsan i citronmelissen. Gnugga fingrarna mot en kryddtimjankvist.
Det är lätt att bli hemmablind. Bara några stenkast från där jag bor – Carl von Linné beskrev avstånd i bösskott – ligger Liljeqvistska parken. Och visst har jag noterat att parken har genomgått en enorm förvandling om man jämför med hur där såg ut på 90-talet. Men det är sällan man tar sig tid att verkligen titta. Och njuta.
24 rabatter
Landskapsarkitekt Ulf Norfjell är upphovsmanen till den numera så vackra parken. Stenparken, som ligger invid Geologiska museet, invigdes hösten 2006 och ritades av landskapsarkitekten Gudrun Rabenius. I visningsträdgården bakom Jussi Björlingmuseet finns 24 små rabatter med sommarblommor – var och ett med ett särskilt tema.
Blomstervandringar
Om du vill gå på en blomstervandring, precis som jag gjorde, så har du fortfarande chansen. Den 12 och 19 augusti visas parken kl 17.30-19.00. Dessutom den 13 augusti kl 14.00–15.30.
När man som jag har kontoret hemma är det nödvändigt att då och då kliva utanför dörren för att samla nya intryck.
Gick till Almas café för att muntra upp mig 
med en kopp kaffe och något smaskigt. Kände i stortån att jag nog skulle träffa någon att prata bort en stund med – och mycket riktigt – vilka sitter där om inte Catarina och Klara. Fem poäng!
När brudarna hade lämnat stället och jag var på väg ut fick jag en pratstund med Borlänges pratgladaste man – Ulf Hanses sitter ofta på caféer och skissar på sina roliga träleksaker. Nu har han en ny modell på gång, men eftersom jag är så diskret av mig så berättar jag inte mer. Till sist stängde caféet och personalen tyckte väldigt mycket att vi skulle avlägsna oss. Då gick vi och tittade på en kastanj istället.
Visst blir man glad av att titta på Ulfs bilar. Och leksugen!
Det var i vintras som jag träffade Andreas första gången. Jag skulle skriva om nyårsaftonen som förändrade hans liv för all framtid.
Vägen tillbaka efter olyckan har varit lång, men Andreas är envis och målfokuserad. Nu har han en egen hemsida där han berättar om sig själv och sina föreläsningar.
Foto: Tomas Nyberg,
DalaDemokraten
