125 000 gorillor upptäckta
I Kongo, i Centralafrika, har ett jättestort gorillabestånd upptäckts – 125 000 gorillor. Det gör att det kända gorillabeståndet i världen är dubbelt så stort som forskarna hittills trott.
Roligt med en positiv naturnyhet som omväxling!
Foto: www.fotosearch.com
Hade bara hunnit fälla upp det ena ögat denna morgon när ekot började prata om askskottsjukan som sprider sig allt mer: Askskottsjukan sprids i rekordfart och det finns ingen bot mot sjukdomen som angriper de nya skotten på askarna. Därefter sprids sjukdomen till innerbarken och därefter återstår bara ett skelett av trädet. Tråkigt – Sverige har redan så få trädarter.
– Vi kommer att få vänja oss vid ett Sverige med allt färre lövträd, konstaterade trädpatologen Pia Barklund.
Den 20 juni skrev jag också några rader om askskottsjukan.
Sadako och de tusen papperstranorna (av Eleanor Coerr) handlar om den japanska flickan Sadako. Sadako strålskadas när Hisoshima bombas den 6 augusti 1945. Tolv år senare konstaterar läkarna att hon lider av ”atombomssjukan”. Kamraten Chizuko tar med sig papper till Sadako när hon ligger på sjukhuset för att hon ska kunna göra papperstranor – enligt en japansk sägen blir den som är sjuk frisk om hon/han viker tusen papperstranor.
Nästa gång hon vaknade var hela familjen där. Hon tittade på sin fågelflock som hängde i taket. Medan hon tittade på den kom en lätt höstfläkt som fick fåglarna att prassla och svänga runt. De såg ut som om de var levande och tänkte flyga ut genom det öppna fönstret. Så vackra och fria de var! Sadako suckade och slöt ögonen. Sen vaknade hon aldrig mer.
Om man måste gå ut för att kolla stammen på en förmodad berlinpoppel – populus berolinensis – klockan 22.40. Har man allvarliga problem då?
Det råkade i varje fall hända undertecknad för en stund sedan – popplar är ett elände att identifiera! Det sa till och med växtguiden Sofia från Borlänge Energi tidigare i kväll.
Den första korsningen härstammar från botaniska trädgården i Berlin – därav namnet berlinpoppel.
Ståtliga träd
Nu har jag vridit och vänt på kvistarna, läst i trädboken och googlat fram och tillbaka – det måste vara en berlinpoppel. Eller rättare sagt två. De ståtliga träden står i korsningen Hagavägen/Jussi Björlings väg och barken är precis lika skrovlig som på bilden. Stammarna har alltså mörk, fårad skorpbark med smala kammar och ljusa fåror. Bladen är släta, omvänt äggrunda, kilformig bladbas, svagt tandade och ljusare på undersidan.
Från Berlin
Det som gör identifiering svår i detta fall är att bladen är väldigt svagt tandade och flera av bladen är rundade istället för spetsiga. Berlinpoppeln är en korsning mellan pyramidpoppel – tror att vi har flera sådana på baksidan av bostadsområdet – och asiatisk balsampoppel/lagerpoppel. Och faktiskt, vissa blad påminner om lagerblad. Berlinpoppeln är inte så pelarformad som pyramidpoppeln, men har en ganska smal krona med spetsiga grenvinklar
Berlinerpoplene på tv
Nå er 3×50 minutter ferdig innspilt og klippet, kun små justeringer gjenstår foran høstens tv-premiere. Også serien etter oppfølgerboka «Eremittkrepsene» er påbegynt, med Sirin Eide som regissør.
Selv har Andersen fått mer-smak på regiarbeid.
- Jeg har aldri hatt det så gøy. Det er aldri kjedelig som skuespiller heller, men det å skape et helt verk, det er fantastisk morsomt.
– Men poplene, har du med noen berlinerpopler i serien?
- Ikke en eneste én. De er jo ekstremt u-filmatiske.
Källa: www.adressa.no
Krydd- och läke- växter. Perenner och ettåriga. Gamla växter och utländska växter. Rosafärgade och gula.
Sofia Stenberg från Borlänge Energi hade hur mycket som helst att berätta om allt som växter i Liljeqvistska parken.
Foto: Borlänge Energi
Borra ned näsan i citronmelissen. Gnugga fingrarna mot en kryddtimjankvist.
Det är lätt att bli hemmablind. Bara några stenkast från där jag bor – Carl von Linné beskrev avstånd i bösskott – ligger Liljeqvistska parken. Och visst har jag noterat att parken har genomgått en enorm förvandling om man jämför med hur där såg ut på 90-talet. Men det är sällan man tar sig tid att verkligen titta. Och njuta.
24 rabatter
Landskapsarkitekt Ulf Norfjell är upphovsmanen till den numera så vackra parken. Stenparken, som ligger invid Geologiska museet, invigdes hösten 2006 och ritades av landskapsarkitekten Gudrun Rabenius. I visningsträdgården bakom Jussi Björlingmuseet finns 24 små rabatter med sommarblommor – var och ett med ett särskilt tema.
Blomstervandringar
Om du vill gå på en blomstervandring, precis som jag gjorde, så har du fortfarande chansen. Den 12 och 19 augusti visas parken kl 17.30-19.00. Dessutom den 13 augusti kl 14.00–15.30.
När man som jag har kontoret hemma är det nödvändigt att då och då kliva utanför dörren för att samla nya intryck.
Gick till Almas café för att muntra upp mig 
med en kopp kaffe och något smaskigt. Kände i stortån att jag nog skulle träffa någon att prata bort en stund med – och mycket riktigt – vilka sitter där om inte Catarina och Klara. Fem poäng!
När brudarna hade lämnat stället och jag var på väg ut fick jag en pratstund med Borlänges pratgladaste man – Ulf Hanses sitter ofta på caféer och skissar på sina roliga träleksaker. Nu har han en ny modell på gång, men eftersom jag är så diskret av mig så berättar jag inte mer. Till sist stängde caféet och personalen tyckte väldigt mycket att vi skulle avlägsna oss. Då gick vi och tittade på en kastanj istället.
Visst blir man glad av att titta på Ulfs bilar. Och leksugen!
Det var i vintras som jag träffade Andreas första gången. Jag skulle skriva om nyårsaftonen som förändrade hans liv för all framtid.
Vägen tillbaka efter olyckan har varit lång, men Andreas är envis och målfokuserad. Nu har han en egen hemsida där han berättar om sig själv och sina föreläsningar.
Foto: Tomas Nyberg,
DalaDemokraten
De märkliga ”lönnarna” som jag skrev om för ett tag sedan visade sig inte vara några lönnar alls – det var rödekar!
Träden står utanför järnvägsstationen i Borlänge och när jag förevisade dem för min tålmodiga och skarpögda väninna pekade hon upp i det ena trädet och konstaterade att frukterna som hängde där så försynt på en gren faktiskt var ekollon.
Från Nordamerika
Rödek är ursprungligen ett odlat träd som förekommer naturaliserad här och där i sydsverige. Arten härstammar ursprungligen från östra Nordamerika. Rödek liknar de andra ekarna men har ofta – men inte alltid – en rödtoning i sina blad. Bladen är uppbyggda på samma sätt med flikar som andra ekar, men flikarna är mer spetsiga. Bladen blir kraftigt röda om hösten.
Rödek växer ofta i parker och på torg där den odlas som prydnadsträd. Den har också planterats i skogsbestånd på sina håll. Kvistar av rödek används ibland också i blomsterarrangemang.
Dessutom
klurade denna enastående kvinna kvickt ut hur man länkar – köp en jordfräs skulle man t ex kunna länka om man vill – och det är ju jättebra att kunna.
Källa: Wikipedia och Den virtuella floran
Kjell Israelsson i Borlänge tog fotot på solförmörkelsen.
